Bedömningssätt

1) Kort respons

Den muntliga bedömning som sker i skolvardagen i växelverkan mellan lärare och elev är ofta en kort
respons. Det kan vara ett tack, en uppmuntran, ett godkännande, ett förstärkande, en utmanande
fråga eller non-verbal kommunikation. Responesen är mest effektiv då den ges individuellt och
fokuserar på arbetsprocessen istället för på uppgiften eller prestationen. Responsen ska inte kopplas
till personlighet.

2) Samtal

Målsättning med samtalen är att stöda elevens lärprocess, hjälpa eleven att sätta upp mål och
utvärdera sitt lärande. Tre grundfrågor att utgå från:

1. Vad ska jag uppnå?
2. Vilka framsteg har jag gjort hittills?
3. Vad ska jag göra härnäst/nu närmast? (James Nottigham – Challenging learning)

Responssamtal mellan elev – lärare:
I samband med de fastställda intensifierade bedömningstidpunkterna under läsåret (höst och vår)
kan läraren hålla individuella responssamtal med eleverna där följande diskuteras:

  • elevens lärandeprocess överlag
  • framsteg i olika läroämnen (målen och metoder för att nå dem)
  • förslag på hur lärandet kan utvecklas (feedback och feedforward – uppmuntrande respons)

Fokus ligger på att eleven ska lära sig iaktta sin lärprocess, identifiera sina styrkor och förstå målen.
Lärandesamtal mellan elev – vårdnadshavare – lärare:
Lärandesamtalen hålls en gång per läsår (ca 20 minuter) och omfattar:

  • elevens lärandeprocess och arbetsvanor
  • kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena och uppförande – kopplat till målen i läroämnena samt kompetenserna
  • förslag på hur lärandet kan utvecklas och eleven kan förbättra sin prestation
  • information från elevens självbedömning och kamratrespons

Fokusområden

  • framsteg i förmåga att arbeta och färdighet att lära sig
  • framsteg i läroämnena och mångsidig kompetens
  • eleven och vårdnadshavaren ska få en mångsidig bild av hur elevens lärande framskrider motivationen för lärandet

3) Självvärdering

Eleven ska ha möjlighet att reflektera över hur lärandet framskrider. I de lägre årskurserna ska
läraren hjälpa eleverna att identifiera sina framgångar och styrkor i skolarbetet och att bli medvetna
om uppställda mål. I de högre årskurserna är det fortsättningsvis viktigt att fästa vikt vid elevens
framsteg och styrkor, medan uppföljningen av lärandet och studierna ska vara mer analytisk.

4) Kamratbedömning

I de lägre årskurserna betonas positiv respons och övande av responsgivning mellan elever. I de
högre årskurserna ingår kamratrespons som en del av gruppens arbete. Eleverna handleds i att ge
och ta konstruktiv respons, bli medvetna om sina framsteg och förstå hur de själva kan påverka sitt
lärande.

5) Bedömning vid läsårets slut

I årskurserna 1-3 används verbal bedömning med en femgradig skala för svenska och litteratur samt
matematik (utmärkta-goda-nöjaktiga-svaga-underkända). För övriga ämnen används en fyrgradig
skala (goda-nöjaktiga-svaga-underkända). För vitsordet i uppförande är bedömningsskalan bra tillfredsställande-bör förbättras).
I årskurserna 4-9 används sifferbedömning med skalan 4-10 för samtliga läroämnen och uppförande. Mellanbetyg ges i årskurserna 5-9.

6) Slutbedömning

Slutvitsorden grundar sig på elevens kunskapsnivå i relation till nationella kriterier för
slutbedömning. Slutvitsordet bildas inte direkt på basis av medeltalet i tidigare läsårsbetyg.